Det
är roligt att föreställa sig nya maskiner för en ny värld. Allt
nytt och okänt. Värför inte? Gör det! Man har idag så många
möjligheter för att föreställa sig och tillverka framtiden. Man
kan även påverka den redan nu. Datorer. Elektroniska och
självkontrollerade systemer, artificiella intelligens, organen och
mat, alla väntar på dig för att uppfinnas dem.
Men
jag vill göra något helt annorlunda: bevara en sak från den gamla
världen som håller på med att försvinna: BÖCKERNA! Med detta
menar jag skriftliga, tryckta ord.
Jag
har läst en bok publicerades i 1960-talet: ”Fahrenheit 451” av
Ray Bradbury. I denna bok läser man en hemsk prognos av världen i
framtiden. Det här är en sjuk värld då människorna är
deprimerade, känslolösa, påverkbara och även styras av
television. I varje vardagsrum finns väggarna täckta med enorma
tv-rutor. Människor lever in i en värld då skriftligen är
förbjuden. Alla böckerna måste brännas. Bradbury föreslår dock
en lösning för att rädda världen från självförstörelse: man
måste rädda först böckerna. En grupp av män tar initiativ och
varje man lär sig utantill en bok. De blir altså levande böcker,
levande minne. De är stolta över att kunna presentera sig med en
bokstitel. På detta sätt lyckades de att lämna mänsklighets
kunskaperna vidare.
Vår
värld börjar se ut så himla bra med Bradburys värld. Man tycker
bättre att titta på teve eller leta efter information på internet
än att läsa böcker. Man väljer lätthet och färdiggjord
information. När man läser en bok skapar man sin egen tolkning av
vad författaren har skrivit. Men när man tittar på teve tar man
emot bara. Vi behöver då många böcker för att världen inte ska
bli likadan. Jag känner mig som jag redan bär inuti mig sådana
böcker och vill göra skriva dem ut. Sen vill jag sprida dem till
människor för att dela ut känslor och alternativ information.
Jag
kan säga många år efter att Virginia Woolf skrev: jag har äntligen
skapat mig ett eget rum och räknar med att fylla det upp med böcker.
Böckerna som jag har läst och jag ska läsa men dessutom böckerna
som jag ska skriva.
Det
är ju min kämpe. Det är väl jag i framtiden: en författare.
Det
här är inte en avslutning, utan bara en ny början.
Atat timp cat vor exista cititori... nimeni nu v-a putea ucide cartile ;) Nici eu... "bien sur.."
RăspundețiȘtergerePs: Tak ;)
vezi ca am scris numai pentru tine? :)
ȘtergereLasa "bre".... atat timp cat macar 1 exista.... speranta exista ;)
RăspundețiȘtergeream uitat sa precizez ca asta a fost o parte din testul national la suedeza, a trebuit sa fac un "discurs oral - cred ca ai remarcat si tu iubirea lor pentru pleonasme. inca nu stiu ce nota am luat, da'proful a comentat ca nu i s-a parut prea clar si ca i-a luat ceva timp sa-nteleaga unde bateam eu. ma rog...
ȘtergereAcest comentariu a fost eliminat de autor.
RăspundețiȘtergere